En annan sorts kärlek

Jag hade verkligen sett fram emot att läsa Rachel Cohn och David Levithans "Naomi och Elys kyssförbudslista", mest för att jag älskade deras förra bok, "Nick och Norahs oändliga låtlista" så oerhört mycket. Jag var beredd att bli förälskad, totalt störtförälskad och började läsa och jag kände... ingenting! Bara ett stort "jaha" och där dog den potentiella förälskelsen. Jag småläste lite då och då men fastnade aldrig riktigt. Men så till slut tänkte jag "nä nu måste jag ju bara ta och läsa ut den, om inte annat så att jag kan bocka av den på listan". Så då började jag läsa lite mer på allvar och då slog det till på allvar. Jag fastnade och det visade sig att om jag blev blixtförälskad i Nick och Norah så var min kärlek till Naomi och Ely lite mer en sån som smyger sig på och till slut så inser man att jag visst älskar den här boken, även om det började på andra änden av skalan.

Naomi och Ely är bästa vänner och delar allt. Det lilla problemet är att Naomi är kär i Ely. Ely är inte kär i Naomi. Naomi har länge tänkt att det ska bli dom till slut men när Ely blir ihop med Naomis ex Bruce den andra faller hennes värld sönder och även deras kyssförbudslista. Naomi och Ely är plötsligt inte längre bästa vänner och de börjar lämna tillbaka alla saker, Naomi gör upp en plan för hur de ska göra när de möts i hallen (de bor i samma hus) och vilka Starbucks som är tillåtna och inte. Det verkar som att allt är åt helvete och att det aldrig kommer att fixa sig.

Det som jag tycker väldigt mycket om är alla underbara personer runt omkring Naomi och Ely. Portvakten Gabriel som är kär i Naomi, Bruce den första och Robin och Robin. Älska alla dom mer eller mindre underliga typer som bara flyter omkring i marginalen men som är så viktiga.

Dessutom, en stor anledning till att mitt hårda hjärta smälte lite till var att det plötsligt dök upp låtlistor också i den här boken. Älskar låtlistor!

En annan sorts kärlek men ändå kärlek!

/Anna