En bok du hatade

Här är det väldigt jämnt skägg mellan Klauses "Blod och choklad" som jag har hatat här tidigare och Twilight-böckerna som jag har ogillat både här och där.

Men egentligen tror jag att det är Klause som tar hem pokalen för att den är så himla fånig, utseendefixerad (ok, det är ju Twilight också...) och Harlequinaktig. Tål den inte och låter inte något tillfälle gå förbi för att få tala illa om den.

Så, nu räcker det med hatet för den här gången!

/Anna

Favoritklassiker

Det har blivit ett litet uppehåll här på några dagar, jag har varit på semester.

Dessutom ser jag att det här blir det hundrade inlägget vilket känns lite halvstort så där. Hurra för Bokbrand (typ)! Synd bara att inlägget består av den ynkans texten här nedanför.

Jag är väldigt dålig på att läsa ungdomsklassiker och kan nog inte minnas att jag har läst en enda. Om jag har gjort det så var den uppenbarligen inte så speciell så att den klamrade sig fast i min hjärna. Så det här blir nog det enda inlägget där inte en enda bok kommer att nämnas. Sårry!

/Anna

En bok du inte trodde att du skulle tycka om men älskade

Egentligen så stämmer det inte riktigt med rubriken men jag kan ändå inte låta bli att välja Johanna Lindbäcks "Tänk om det där är jag". Jag hade absolut inget emot den innan jag började läsa den, tvärtom. Tycker om Johannas böcker och trodde att jag skulle tycka om den här också. Det är bara det att jag inte hade förväntat mig så mycket känslor när jag läste den. Först så ogillade jag den lite, mest för att jag störde mig så enormt på huvudpersonen Agnes. Hon är så ängslig, orolig och vill alltid göra rätt och blir feg på grund av det. Och jag ville bara slå till henne lite lätt och säga "men sluta oroa dig, du ser väl att dina vänner visst tycker om dig, släpp sargen!". Och sen insåg jag varför jag störde mig så mycket på henne. Jag är så väldigt lik henne. Det var störande att läsa om sina egna fjantiga grejer som är jobbiga men som man liksom av vana inte riktigt kan släppa.

Dessutom var den väldigt bra i övrigt och en sömnlös natt låg jag och läste och oroade (och störde) mig på Agnes. Det är över ett år sen jag läste den men den har liksom aldrig riktigt lämnat mig. Den finns där i bakhuvudet och kurar och väntar på en situation som gör att den kan få komma fram.

Så jag kanske egentligen borde skriva "en bok som jag trodde att jag skulle tycka om men som jag istället älskade".

/Anna

Mest överskattade boken

Utan tvekan Twilight-serien. Som jag har skrivit om tidigare tycker jag inte om den. Visst, det finns saker som inte är helt oävna men de överväger inte att det finns alldeles för många saker som jag stör mig på. Till exempel: Edward och hans gigantiska pinne i häcken som gör honom stelare än jagvetintevad, att Bella är sina föräldrars mamma och måste tvätta, diska och laga mat hos pappa för att han inte kan ta hand om sig själv, att hon väljer Edward framför Jacob.

Jaja, ni ska inte behöva höra min klagan något mer men det är definitivt den mest överskattade bokserien just nu.

/Anna

Mest underskattade bok

Svårt att säga egentligen men rent allmänt tycker jag att fantasy är alldeles för underskattad. Många bestämmer sig för att dom inte tycker om fantasy utan att inse hur otroligt många sorters fantasy det finns och att de ibland handlar om så mycket mer än bara fantasy-ytan (en drake, ett magiskt föremål, ett uppdrag och så vidare).

Med det sagt så väljer jag nog Lene Kaaberböls "Silverhästen", första delen av tre om Kat som bor med sin mamma, många småsyskon och en ogillad styvfar - Kornelius, i ett land där det är kvinnorna som har makten, de äger det mesta bland annat. Första boken är en typisk förstabok där massa trådar läggs ut som sen fortsätter i dom andra två böckerna, "Hermelinen" och "Isfågeln": Kat träffar en ryttare och häst som blir betydelsefulla så småningom, Kat upptäcker saker om Kornelius och blir ivägskickad och en massa andra saker. Mycket spännande på många sätt.

Jag brukar prata om den här boken men tyvärr är det inte så många som är intresserade och blir nog ganska avskräckta av att den heter Silverhästen och tror att det är en hästbok. Det är det inte! Hade det varit det så hade jag nog inte läst och tyckt om den så mycket, är inte så förtjust i hästböcker. (Nu verkar jag ju lika fördömande mot hästböcker som jag klagar på att vissa är mot fantasyböcker. Fy mig!) Men läs den, tycker jag!

/Anna

En bok som gör dig ledsen

Det är nog Jenny Downhams "Innan jag dör". Handlar om Tessa som är 16 år och kommer att dö snart. Det är oundvikligt för cancern tuggar obönhörligt på hennes kropp och allt som skulle kunna ha hjälpt är redan gjort. Pappan vägrar acceptera men Tessa bestämmer sig för att hon ska hinna med så mycket som möjligt och gör en lista.

Självklart är den oerhört sorglig för att det är en så ung person som dör (för det gör hon, inget mirakelmedel dyker upp i slutet) men också för den där känslan av panik som finns, allt man inte hunnit med, allt man vill göra och allt man aldrig kommer att få uppleva. Det var inte utan att jag själv satt och tänkte "om det här skulle hända mig, vad vill jag göra? vad har jag hela tiden skjutit framåt och tänkt att jag hinner med sen". Dyka, är det första som jag kommer på. Har drömt om det ända sen jag var liten men har fortfarande inte gjort det.

Det är det här som jag tycker gör en riktigt bra bok, att du lever dig in så mycket att du börjar tänka på ditt eget liv och sätter in dig själv i bokens personer. Att det inte finns det där avståndet mellan boken och dig. Så när man gråter för Tessas skull så gråter man kanske lite lite för sin egen skull också.

/Anna

En bok som gör dig glad

Definitivt Maria Parrs "Tonje och det hemliga brevet". Som jag har skrivit tidigare, tyvärr dåligt omslag och inte en helt lysande titel men innehållet är så himla bra. Jag blev så himla glad när jag läste den och det var nästan som om jag hade små vingar under fötterna. Men den var samtidigt inte en bok som inte tog något på allvar. Den var allvarlig men den hade hela tiden en gladhet i sig och i huvudpersonen som gjorde den glad och rolig (utan att bli skämtsam). Lycka i en liten bok helt enkelt!

/Anna

Din favoritbok i din favoritserie

Det blir nog del två i Mårten Sandéns Jannike Faltin-serie: "Det viskande barnet". Del ett ("Den femte systern") var väldigt bra men det var helt nya människor och en ny värld att ta sig i in. När det var dags att läsa del två så hade man koll på alla och dessutom var den storyn klart mycket mer läskig. Det var så att man ville kura ihop sig lite extra och att det kröp lite på en. Del tre ("De dödas imperium") var bra men lite för rörig och svår att hänga med i.

/Anna

Din favoritserie

Det måste nog bli Mårten Sandéns Jannike Faltin-serie. Har ju skrivit om den tidigare och uttryckt min kärlek. Älskar den för att han har lyckats så bra med att blanda flera genrer (rysare, fantasy och lite allmän övernaturlighet) utan att det blir för mycket eller konstigt. Man köper hela paketet och det funkar.
Jag brukar oftast acceptera att en serie tar slut och inte gråta särskilt mycket över det. Men den här serien önskar jag verkligen att Mårten kunde skriva fler delar. Snälla snälla!


/Anna

En bok som du har läst fler än tre gånger

Definitivt "Hjältar och monster på himlavalvet" av Maj Samzelius! Älskade dom när jag var liten och älskar dom fortfarande. Brukar läsa om dom en gång vartannat år ungefär.

Det är fyra böcker som handlar om dom gamla historierna om hur stjärnbilderna kom till. Det är spännande, roligt och fantasikittlande med människor som beger sig ner i dödsriket för att hämta sin älskade, fåglar som förvandlas till harar, gamla profetior som går i uppfyllelse och allt annat som händer i dom här fyra böckerna.

Det enda som jag inte tycker om är att det inte går att köpa dom längre. Jag skulle verkligen vilja äga dessa böcker men inget förlag är ju smart nog att ge ut dom igen. Det skulle dom kunna tjäna mycket pengar på för det är inte bara jag som vill att dom ska ges ut igen. Så det blir till att låna på biblioteket (vilket absolut inte är en dålig tanke alls men vissa böcker vill man äga) och hoppas att dom inte försvinner därifrån.

/Anna